Medelålders

Igår bjöd vi Emma på middag på Lottas som en försenad födelsedagspresent. Vid borden bredvid satt ett sällskap med tre medelålders par och några av deras tonåriga barn. En av papporna var en sån där man bara ville sätta skottpengar på. Han var "full" redan när han kom dit (spelade såklart) och kallade servitören för lilla gumman och frågade vad hon hette och ville att hon skulle springa runt och hjälpa bara dem med sådant som inte ingick i hennes arbetsuppgifter. "Vi skulle vilja ha en bit papper och en penna, lilla vännen". "Tack, vad duktig du är, är det Emma du heter?" Bläääääää!!! Sedan blev det bordsskål och skrål och han satt bara och skrek och skrattade alldeles för högt. Jag undrar om såna där pinsamma fyrtioåringar fick för lite uppmärksamhet när de var små, för nåt fel är det ju. Han hade dock lyckats skaffa en snygg fru som betedde sig helt normalt. Ungen var gullig också. Det är nästan det värsta, jag menar, Darwin (och Spencer) vänder sig i sin grav. Survival of the fittest har ju ingen slagkraft längre.