Sagor från den mörka sidan, del 3.

Jag känner mig efter i mitt rapporterande nu. I skrivande stund har en nykter helg förbi och jag känner att förra lördagen behöver klargöras lite också. Så mycket att göra och så lite tid...så det får bli en kort resumé.

Förra fredagen, som blev en ny upplevelse i dansens värld. Därför valde jag att tillägna lördagen för mingel och socialiserande i krogmiljö, där förutsättningarna för samtal skiljer sig markant från en hemmafest. Planen var att öppna upp samtal i grupper med totalt okända människor (gärna med en fördelaktig uppdelning av könen ;) ).

Klockan var redan elva och de bästa timmarna tickade iväg med ilfart. Stället var stort med väldigt många gäster, men trots allt fanns det stora öppna ytor. Detta bidrog till att jag kände mig väldigt utsatt i tanken att gå fram till ett bord eller de grupper som likt öar stod fristående i lokalen. Vid ankomsten till utestället fann några gamla vänner mig, varpå jag kunde ta det lugnt och samla mig själv innan jag skulle behöva skrida till verket.

Jag inledde mitt uppdrag först efter att jag efter mycket letande hittade ett bord lite avsides, med några prospekts som inte satt med ryggarna utåt mot alla andra. Ni som ofta brukar stå och visa upp er på uteställena kan ju tänka på denna aspekt av att bli kontaktad. Är ni mer lik en ointaglig borg än en öppen oas, kommer förmodligen de flesta av era kontakter bli med fulla och avtrubbade människor.

Kvällen började efter den första och väldigt nervösa biten flyta på bra. Vid ett-tiden slog tröttheten dock in som en klubba i bakhuvudet, vilket gjorde mig ointresserad av situtionen och tungan blev seg. Med lite forcerade försök till kontaktande av okända människor förstod jag var mina begränsningar var, jag var inte lika uthållig trots min RB. Med några misslyckade, några stapplande men även några riktigt bra samtal blev kvällens saldo positiv och en väldigt berikande erfarenhet. Jag har hoppat över första hindret, nu är det bara att köra på.