...och väntar på känslan.

Lägesrapport Lördag 17/2 -07

Det finns liv i korridoren! Otroligt men sant, men det finns en hel del människor som inte kan hålla sig borta från institutionen ett helt dygn. Inte ens när det kommer till helger och festligheter!

I den nedsläckta korridoren på Institutionen för Matematik och Matematisk Statistik kastar ett kvarts dussin tända kontorslampor sina skarpa ljuskäglor över det annars mörka golvet. Ljuset kommer från de ihärdiga doktorandernas rum, ett ljus som vittnar om...ja... vad vittnar det om egentligen?!

Kanske berättar ljuset oss om en hög arbetsmoral kombinerat med en motsvarande arbetsbörda, kanske om en dygns- och veckorytm som avviker från mängden, eller kanske talar det om en djupare rädsla för världen utanför matematiken. En slocknande livsgnista i ett omslutande mörker, som likt ett svart hål suger i sig all energi från den lilla och svaga. Det kan ses som en dyster tillvaro, men den lyses upp av ett rum i början av den långa korridoren. Ett rum som lyser lite starkare än de andra.

Ljuset från kommer från Rum F319 är på många sätt annorlunda. Den tänds inte av en doktorands hand, den släcks inte av en forskares händer. Den bidrar till korridoren med något som bäst skulle kunna beskrivas som en blandning av glada stunder,värme och kärlek. Den kravlösa och tillåtande atmosfär som sprids från det lilla rummet tycks helt sakna gränser. Ljuset där vittnar om hopp.

Jag kom hit idag för att åter få känna Rum F319.